onsdag 10 december 2014

Chokladkakor

Idag jobbade jag med Abdi och Linn O på bänk nummer 4 där vi skulle ta ur diskmaskinen.
Hur jag gjorde: vi började med att kolla på receptet och sätta på ugnen. Efter det plockade vi fram alla ingredienser och följde vad det stod på receptet. Degen som vi hade skapat knådade vi ordentligt och rullade till en rulle och sedan plattade vi ut rullen och strödde strösocker över. Vi hade inne den i ca 8 minuter och sedan var den färdig att äta.

Tänk på att hålla koll på tiden när kakan står i ugnen och att knåda degen ordentligt.

Jag är jätte nöjd med dom fast jag inte tycker om sådana överhuvudtaget men dom blev iallafall fina! 

onsdag 3 december 2014

Hemkunskap

Idag har jag gjort lussekatter/kanelbullar med Linn på bänk 4. Eftersysslan var att tömma diskmaskinen.

Vi började med att smälta smör i en gryta, när smöret var smält hällde vi i mjölken.
smöret och mjölken fick sedan stå och svalna tills det blev 45 grader varmt. Sedan började vi med  degen. Vi blandade i alla torra ingredienser  tillsammans med mjölken och smöret tills det blev en fast och fin deg. När vi fått degen som vi ville ha den kavlade vi ut den på en bänk, kletade smör över hela degen. Efter det strödde vi över kanel och strösocker. Vi delade sedan degen i långa smala strimlor som vi sedan rullade ihop till "pinnar" som vi sedan formade som Lussekatter. Vi stoppade sist in dom i ugnen som var på 250 grader.
Resultat: dom blev lite torra men annars goda! skulle haft pärlsocker dock! för smakens skull.
Det har varit roligt idag och jag tyckte dessa i allmänhet blev rätt så bra!

onsdag 19 november 2014

Hemkunskap

Idag har Jag, tillsammans med Linn lagat kycklinggryta på bänk nr 7.
Här är receptet:
  • 250 g kycklingfiléer
  • 1 st äpple
  • 1 st gul lök
  • Arla® Svenskt Smör
  • 1 msk curry
  • 1 krm svartpeppar
  • 800 g passerade tomater
  • 1 dl vatten
  • 12 dl Kelda® matlagningsgrädde
  • 2 st grönsaksbuljongtärningar
  • 1 krm strösocker
  • 12 tsk salt
  • 12 dl hackad persilja
och så här gjorde vi:
Börja med att Strimla kycklingen. Kärna ur och strimla äpplet. Skala och hacka löken. Fräs allt i smör och curry i en gryta. Rör i peppar, tomater, vatten, grädde och buljongtärningar. Låt soppan koka några minuter. Smaksätt med socker och salt. Strö över persilja.

Istället för prsilja tog vi potatis.

Resultat: 3 av 5 poäng! det var hyffasat gott, dock blev man väldigt mätt! Kryddningen var bra! lagom med Curry! dock var det tänkt att bli en soppa men den blev en aning tjock så det fick bli en gryta! så tänk på att hälla i lite vatten imellanåt! 

så nu när vi ätit upp är det dax för eftersysslan (fixa tvätten och byta soppåse).

här kommer även bild på resultatet

onsdag 5 november 2014

Hemkunskap

Jag gjorde spagetti och köttfärssås med Miranda på bänk nummer 3.
Vi hade inget recept men vi stekte köttfärsen tillsammans med lök, tomatpuré, salt och peppar.
Vi började med att koka upp vattnet för att sedan lägga i spagetti och salt samtidigt som vi börjar med köttfärsen. Tänk på att krydda väl och att se till att köttfärsen är välstekta, och såklart att spagettin är så som man vill ha den!
Eftersysslan i kök nummer 3 var att ta ut soporna.
Maten smakade bra och blev bra! Dock lite dåligt med smak utan ketchup.

onsdag 8 oktober 2014

Hemkunskap 4

Detta gjorde jag 
Så här gjorde jag! Jag började koka upp riset för att det tar längst tid. Sen hackade jag grönsakerna (morot, bönor, lök och majs) och la det i en wookpanna tillsammans med soja och rapsolja. När det började steka, började vi med kycklingen. När kycklingen var färdig la vi i 1 dl grädde. Sen åt vi.

Glöm inte att krydda riset och kycklingen och att dom sakerna som du har rört med den råa kycklingen ska noga sköljas rent! För att se så att kycklingen är färdig skär med en kniv igenom kycklingbitarna, är dom rosa så är dom inte färdiga, är dom vita så är dom färdiga!

Jag jobbade med John i bänk nr 6 med eftersysslan att torka av bordet m.m.


Utvärdering: kycklingen, såsen och riset blev riktigt gott, men inte majsen! Det smakade inte alls bra.

onsdag 1 oktober 2014

Hemkunskap 3

Detta gjorde jag: wokade grönsaker och bröd

Vi följde receptet.
Vi glömde saltet så det blev ganska smaklöst.
Glöm inte saltet!
Jag jobbade med Linn.O och Emma.
Eftersysslan på bänk 4 som vi jobbade på var att tömma diskmaskinen.
Woken smakade bra! Men brödet var.... Smaklöst.

onsdag 17 september 2014

Hemkunskap 2

Hej! Idag har jag gjort egna köttbullar med kokt potatis och morötter med steksås till. Här är såsen.
Och hör är köttbullarnas recept.
Tänk på att salta noga och inte lägga i mer mjöl i såsen när den kokar för när den kokar ska den bli tjockare.


Jag jobbade med Linn O och Filip i kök nr 4! Eftersysslan var att sätta på diskmaskinen.
Allt blev jätte gott!

onsdag 10 september 2014

Hemkunskap

Idag har jag gjort falukorv med kokta grönsaker.
Jag började med att koka upp vatten i en gryta, sen hällde jag i gröna bönor och blomkål som fick koka en stund. Jag satte sedan på spisen och när stekpannan var varm la jag i margarin och och falukorven. Jag hällde i salt i grönsakerna. När korven var färdig la jag både korven och så hällde jag av vattnet från grönsakerna och sedan grönsakerna på en tallrik.

Glöm inte att salta! Då blir det inte gott.

Jag jobbade med Abdi och Filip i kök nr 3 och eftersysslan var att ta ut soporna.

Jag glömde att hälla i saltet i grönsakerna så dom blev inte så goda! Men dom var perfekt kokta. Korven blev bra, men den var lite för tjock.

måndag 12 maj 2014

Naturens lilla ordlista

Ekosystem (ex)=  ekosystem är allt liv och den icke levande miljö som finns i ett naturområde. Ett ekosystem kan vara området kring en stubbe, en damm, en skog, en havsvik eller planeten jorden. Organismer som djur, växter, svampar och bakterier lever i ekosystem. Organismerna är ofta beroende av varandra och påverkar varandra.

                                                                                                                   
Näringskedja= en bindelse mellan vad som äter vad t.ex gräs-rådjur-varg osv.                      

Näringsväv= liknar en näringskedja  men den går ut åt olika håll som

Näringspyramid= näringspyramid är en bild som visar förhållandet mellan de olika näringsnivåerna i en näringskedja. I en näringskedja förs ofta bara 10 procent av energiinnehållet i ett led vidare till nästa led. Resten av energin används för livsprocesserna inom organismerna. Till exempel betyder det att för att det ska bildas 1 kilogram rovfisk i en sjö behövs det 10 kilogram bytesfisk.

Nyckelart=nyckelart är en växtart eller en djurart som spelar en viktig roll för andra arter i ett ekosystem.

Producent=producent är en organism som kan bygga upp näringsämnen. Växter, alger och vissa bakterier är producenter som tillverkar socker (glukos) med hjälp av energi från solen. Detta är en livsviktig process som kallas fotosyntes.

Konsument=konsument kallas inom biologin alla växtätande och köttätande djur. Människan är alltså en konsument.
Konsumenter kan inte själva tillverka näringsämnen med hjälp av energi direkt från solen. De är beroende av producenter (växter och alger) för att få energi och näring. Växtätande djur konsumerar (äter) växter. Växtätare äts av köttätande djur. Även köttätande djur kan ätas av andra djur. Ett djur som inte har någon naturlig fiende och inte är ett byte för något annat djur kallas toppkonsument.

Nedbrytare=nedbrytare är svampar, bakterier och smådjur som lever av döda växter och djur. Nedbrytare sönderdelar näringsämnen men kan också bygga upp nya.

Population=Det betyder att det finns ungefär lika många individer (t.ex rådjur) i området (t.ex Halland) hela tiden. Men om det till exempel finns gott om mat och vatten i ett område växer populationerna som finns där.

Biologiskt mångfald=Biologisk mångfald kan vara hur många olika arter det finns i ett område, till exempel i en skog. Om det finns många olika arter av växter, svampar och djur i skogen är det en skog med stor biologisk mångfald.

Fotosyntes=fotosyntes är när växter använder solljus för att omvandla koldioxid och vatten till kolhydrater och syre.

Kretslopp= ett kretslopp är när något rör sig i en cirkel som t.ex vattnets kretslopp innebär att vatten hela tiden rör sig mellan hav, atmosfär och land. Det börjar med vatten i havet som värms upp av solen och blir till vattenånga som sedan bildar moln, molnet åker upp till en hög punkt t.ex ett berg där allt vatten släpps ner (regn). Regnet blir till en liten å som rinner ner till en sjö som sedan rinner vidare ut till havet igen.

måndag 7 april 2014

Vilken tid koagulerar äggvita?

Äggvitan koagulerade i min undersökning vid 23-30 grader.

Man bör använda samma termometer hela tiden för bytar men till en annan mitt i koagulationen för den andra termometern är ju inte uppvärmd och då kan det bli fel vid temperaturmätningen!

För att undersökningen skulle bli bättre hade jag inte särat på äggulan och äggvitan för då kanske inte äggvitan skulle hamna på bottnen och bli bränd 😓och inte haft plattan på den högsta värmen för det blir för hastigt och ägget bränn! Jag skulle även inte ha en elektrisk termometer för jag litar mer på de "orginella".

Ett exempel på hur man vet exakt vilken grad äggvitan koagulerar: svår fråga men med lite bättre utrustning för termometern osv krånglade lite och så skulle man gjort det mer exakt så kanske det hade funkat bättre!

måndag 24 mars 2014

När koagulerar äggvitan?

Material: Ägg, vatten, spis eller liknande värmekälla, gryta och värmetermometer.

Hypotes: jag tror ägget stelnar vid 60-70 grader för äggvitan stelnar snabbare än äggulan. Och äggulan stelnar vid högre temperatur och då måste äggvitan stelna vid mindre temperatur.

Min genomföring: först häller jag i vatten i grytan, separera sedan äggulan och äggvitan från varandra och häller i den rinnande vitan i vattnet (som inte kokar), sätt i termometern i vattnet och sätt sedan på högsta grad på spisen (värmekällan). Vänta tills äggvitan har stelnat och kolla termometern snabbt!

Varför på detta viset? Jo för då ser man när äggvitan har stelnat för om man hade haft skal på hade det varit nästan omöjligt att veta exakt när äggvitan stelnat!

Vad kan gå fel och hur undviker jag dom: Äggvitan kan lösas ut i vattnet innan det har stelnat och jag kan undvika detta om jag e försiktig och följer min beskrivning. Termometern kan ju också gå sönder och då kan det vara bra att ha en extra!

Risker och hur jag undviker dom: Man kan bränna sig och om den olyckan skulle vara framme så skulle jag skölja med kallt vatten på stället jag bränt mig. Välter man ut det varma vattnet i grytan på sig så ska man ringa 112 eller gå in i duschen och spola med kallt vatten.

torsdag 27 februari 2014

Mat!

Saker som innehåller kolhydrater: ris, potatis, bröd, mjöl, gryn och pasta av fullkorn, grönsaker, frukt och baljväxter.

Proteiner: Kött, fisk, ägg, mjölk och ost. I växtriket är det proteinet från baljväxter som har bäst sammansättning av aminosyror. Ärtor, bönor och linser är därför viktiga för den som väljer att äta vegetariskt.  Mjöl, gryn och bröd innehåller också mängder av aminosyror. I kombination med andra livsmedel, till exempel ärtor och bönor, ger de tillräckligt av de nödvändiga aminosyrorna.

Fetter: smör, olja, grädde, nötter, fet mjölk, fil, ost, fett kött som bacon och korv, glass, kokos, choklad, olivolja, oliver, rapsolja, mandel, hasselnötter, cashewnötter, jordnötter, avokado, kyckling, lax, makrill, sill, sardiner, strömming, solrosolja, linfrö, sesamfrö och valnötter.

Vitaminer: vitaminerna A, D, E och K finns i oljor, mjölk och fet fisk (D vitaminer finns även i öl och solen). Vitaminen C finns mest i grönsaker och frukt och vitamin B finns i kött, fågel, grönsaker och spannmål.

Vilken skillnad är det på de två kolhydraterna?
Kolhydrater delas främst upp i sockerarter, stärkelse och kostfiber.
Snabba kolhydrater omvandlas snabbt till energi och finns i vitt bröd, pasta m.m. Långsamma kolhydrater förbränns långsammare. Man blir alltså mättare och inte lika snabbt hungrig om man äter längsamma kolhydrater som bla finns i mörkt bröd. 

Vad är tallriksmodellen? Tallriksmodellen visar hur man kombinerar en bra måltid. Tallriksmodellen har tre delar

1. Den första är potatis, pasta, ris, bulgur och bröd, välj i första hand fullkornsvarianterna. En stor del av tallriken fylls med livsmedel från denna grupp. För den som behöver mycket energi kan denna del göras ännu större. Komplettera eventuellt med en bit fullkornsbröd.

2. Den andra delen består av grönsaker och rotfrukter. Denna del är lika stor som den förra. Den som är överviktig kan låta denna del bli upp till hälften av tallriken.

3. Den minsta delen är avsedd för kött, fisk, ägg och baljväxter, exempelvis bönor.

Vad händer i kroppen om man får i sig för lite energi?

När hjärnan inte får tillräckligt med energi (från näringen/maten), så bildas ketoner, som fungerar som tillfällig energi. Ketonerna kan även återställa och förnya neuroner samt nervfunktionen i hjärnan.
Ketoner bildas när kroppen omvandlar fett till energi och den primära källan till ketonkroppar är triglycerider (MCT) som även finns i kokosolja. Kokosolja innehåller HELA 66 procent MCT.

Varför blir man hungrig?

Hunger är en känsla som uppstår hos människor och djur då magsäcken är tom. Känslan av hunger uppstår genom aktivitet i ett hjärncentrum kallat för hypotalamus, som känner av den låga nivån av glukos (socker) i blodet och dessutom tar emot hormoner från magsäcken vilka signalerar att den är tom.

måndag 13 januari 2014

Framställa Järnsulfid

Material: brännare, 2 svårsmälta provrör, provrörshållare, skyddande skiva, magnet. Kemikalier: svavelpulver och järnpulver.

Häll järnpulver till cirka 2 cm höjd i ett svårsmält provrör. För en magnet tätt intill provrörets utsida.
Häll svavelpulvret till ca 4 cm höjd i det andra provröret.
Häll över svavelpulvret i det första provröret. Håll för provrörets öppning och skaka om så att pulvret blandas ordentligt.
Använd dragskåp! Tänd gasolbrännaren och reglera luftventilen så att lågan blir så het som möjligt. Upphetta provrörets allra nedersta del kraftigt.  OBS! Avbryt uppvärmningen så fort innehåller börjar glöda!

Låt provröret svalna. Håll sedan provröret över en skyddande skiva och knacka försiktigt ut innehållet. Testa med magneten.

Slutsats: järnpulver är magnetiskt före och efter experimentet,
Järn + svavel = järnsulfid (kemisk förening) Fe + S = FeS kemiskreaktion

torsdag 9 januari 2014

Vilken burk smäller först?

Material: burkar, brustabletter, vatten i olika temperaturer ( kallt, medium och varmt)

Utförande: sätt en bit brustablett i varje burk med de olika vattentemperaturer.

Hypotes: jag tror burken med varmt vatten smäller först! Då molekylerna rör sig hastigare än vad dom gör i kallt vatten!

Resultat:            Tabell
                    Temp       Tid

                    Kallt         10 s
                    Ljummet    8 s
                    Varmt         5 s



Slutsats: brustabletten löser sig snabbare i varmt vatten. Sämst i kallt vatten. När brustabletten löser upp sig bildas en gas.